Nu till dagens pass .
Allt var så underligt. Hon var så himla jobbig faktiskt. Huvudet över allt, råkade smälla till mig flera gånger och hon brukar bli irriterad på när man spänner sadelgjorden och biter i luften men idag råkade hon slå tänderna i mig. Jag vet inte var det var med henne idag alltså, noll koll på något. Man såg på henne att hon vara var fruktansvärt klumpig och inte dum. Tankspridd? 
Tänkte hoppa men orkade inte plocka fram något så jag red dressyr. Skrittade fram länge och gjorde mycket skänkelvikningar, öppnor och slutor. Tills hon kändes med liksom, med tanke på hur flamsig hon var. Travade fram först i höger varv på en stor volt för att sedan övergå i nedsittnig och göra öka/minska volt och öppnor samt slutor. Hon var väldigt på hela tiden och slutorna var jobbigast och öppnorna satt bra. Bytte varv med en ökning och i vänster varv kändes hon hård och allmänt konstig. Red samma där och det var inte förrän jag insåg att det där "hårda" var att hon tog stöd på bettet. Hon brukar försöka ta stöd men man får inte hålla mycket i henne och det blir väldigt flaxigt med huvudet men nu hade jag henne precis mellan hand och skänkel och hon vilade lite på bettet för att ta hjälp av mig att få stöd. När jag insåg det, vilken maffig känsla alltså. WOW! Hon är så häftig. 

Bytte varv och försökte mig på galoppen. Fattningen gick åt helvete rent ut sagt. Fick börja om och hon bara drog i väg i galopp vilket konstigt nog kändes lite obehagligt som att hon stack lite. Inte för att jag är rädd men det kändes som om att jag ville börja om ändå. Gjorde det och hon gjorde samma men jag tänkte ja, ja hon får väl springa då. Så drev på lite och vilken galopp alltså, vilket driv. Hon började sedan ta stöd och söka sig nedåt och tillslut hade jag en ren galopp och en fin form. Vilken känsla alltså!? 
Det var dock en form bakom lod och så som vi hade i traven först men jag menar vi är gröna i galoppen! 

Bytte varv och fick faktiskt samma där, dock lite trassligare med benen så vi fick fatta om några gånger. Jag sitter också och lyssnar mig "blind" på takten. Tycker att den är fyrtaktig men jag känner ju att den inte är det alls. Tror hon släpar bakbenen lite och då låter det fyrtaktigt så får försöka bära med mig känslan bara. Fick även en form där också. Vilken lycka, herregud alltså. Mäktig känsla. 

När vi travade av hade jag den häftigaste känslan någonsin. Vi svävade fram, som på moln. Det kändes som om dressyrhästarna på tv ser ut när dom dansar fram. Den formen vill jag alltid ha. Wow, nej jag kan inte riktigt beskriva henne med ord idag. När vi travat med det där steget, den där formen i båda varven och böjt och stretchat igenom sidorna så skrittade vi ut i skogen.